Vem är Steffe?

 

Stefan Pettersson heter jag men kallas "Steffe" i folkmun och är en 50-plussare från Nypan - Nyköping.
Under åttiotalet fotograferade jag med en Canon F1:a men med barn, villa och andra saker som kom emellan så dog fotomotivationen ut och fotgraferandet har vilat sen 80-talet.
Men i och med den digitala tekniken och mitt nya "arbete" som "fritidskonsult" sen 2005 har det blivit en nytändning.

Min största inspiration är att vistas i naturen - fotografera landskap, djur, fåglar och insekter.
Företrädesvis sker bildskapandet vår och höst men varje årstid har sin tjusning så kameran får nästan alltid följa med oavsett årstid.
På sista tiden har jag ägnat nästan hela min tid åt att fotografera fåglar som ju är en utmaning och inspirerar till nya utmaningar.
En svår konst att få bra bilder på dem, särskilt då på flygande fåglar men även på sittande fåglar som ju inte är så lätt det heller eftersom mågna fåglar är så skygga.
Mitt bästa fotominne så här långt är Ölandsresan 2009 då jag för förtsa gången fick se en nattskärra.
En mytomspunnen fågel som få sett men många hört.
En mycket fin upplevelse att ha sett den men framförallt att ha fått fina bilder på den!

Det bästa med att skapa bilder är att ingen utmaning är den andra lik...och fotomotiv finns det hur mycket som helst av.
Det är roligt och spännande varje gång man lägger in bilder i datorn och får se bilderna i full storlek då det kan dyka upp överraskningar, som t.ex. när jag la in en serie bilder på flugsnappare som när jag fotograferade den inte såg att den hade en skalbage i näbben.

Den utrustning jag använder idag är Nikon med olika tillhörande objektiv och diverse kringutrustning.
Bilderna fixas med Photoshop CC.

Bilden kan klickas upp större - Från processorn kommer elektriska pulser till mottagaren som sen leder vidare till den tråd som ligger i snäckan som syns i fyrkanten.

 

 

Lite om mitt Ci - Cochleaimplantat

 

Jag opererades den 26 juni 2003 och blev uppkopplad i augusti samma år en vecka med inställningar och justeringar i processorn som görs från en dator med ett speciellt program.
Hur tycker jag det fungerar idag?
Det fungerar inte så bra som jag väntat mig.
Särskilt talförståelsen och taluppfattningen fungerar inte så bra som önskat däremot fågelsång fungerar bättre även om "språknyanserna" kan vara svåra att urskilja.
Är beroende av både happen och cippen för att talförståelsen ska kunna ligga på en tillfredställande nivå, plus att avläsningen behövs också då förstås.
Cippen ger mig diskanten och happen ger mig basen och när båda får samspela så uppstår vad man kan kalla för ljuv musik!
Det är förvånansvärt att man kan uppfatta ljuden så att båda sidorna samverkar till en enda ljudupplevelse i hjärnan!
Det är därför det kan ta lite tid innan man blir så pass van vid alla de nya ljudintrycken och hjärnan har ställt om sig till att höra allt det nya.
Har inget obehag av att ligga på huvudkudden med den opererade sidan...det försvann efter några månader.
Fabrikatet är Medel.
Är opererad av teamet vid Uppsala Akademiska Sjukhus.

Idag 2013 är jag överflyttad till Huddinge Ci-team.

Texten fortsätter längre ner till vänster...

Ritat med penna för tydlighetens skull där ärret ligger. 20 stygn blev det och mottagaren ligger under det lite ljusare partiet bredvid "kröken" till höger.
Ritat med penna för tydlighetens skull där ärret ligger. 20 stygn blev det och mottagaren ligger under det lite ljusare partiet bredvid "kröken" till höger.
Bilden kan klickas upp större - Schematisk bild över mottagarens läge med trådens väg till cochlean/snäckan.
Bilden kan klickas upp större - Själva Processorn som sitter ovanför örat där sladden kommer med vidhängande batteripack - Fabrikat MEDEL - 3 Batterier a´ 6 kr per styck som räcker i tre dagar ungefär.
Bilden kan klickas upp större - Så här fungerar ett Cochleaimplantat

...här fortsätter texten:

Här ovan ser ni alltså en röntgenbild alldeles efter operation som visar om implantatet ligger bra.
Inom fyrkanten ligger själva snäckan där den tråd som sänder ut de elektriska pulserna ligger man ser det lite svagt här men det syns tydligare på den riktiga bilden.
Det är alltså själva cochlean/snäckan...ni som är normalhörande har era flimmerhår där inne i snäckan som uppfattar ljud...det är de som förstörs vid bullerskador t.ex.
När den där tråden fördes in i min snäcka så slogs all resthörsel ut och man blir totaldöv. (På det örat)
Och det är helt normalt och inget misstag alltså.
Idag har man lyckats komma så långt i utvecklingen att man kan spara den resthörsel man har kvar och även då tillföra den nya hörseln med de elektriska pulserna.
Nu är det ju så här att många människor tror att bara för att man gör denna operation så blir man normalhörande och det är så långt ifrån sanningen man kan komma.
Det är ett konstruerat hörselhjälpmedel och man är lika döv ändå utan hjälpmedlet.
Du kan inte bada, basta eller på andra sätt likställas med normalhörande när det gäller att umgås med fukt och vatten....regn är det värsta jag vet.
Även blir det väldigt olika resultat ljudmässigt och vad gäller taluppfattningsförmågan/talförståelsen.
För mig blev resultatet ungefär samma när det gäller att uppfatta tal som innan operationen.
Däremot så tillkom den fantastiska förmågan att höra fåglar som ju fungerar alldeles utmärkt så när som på att det är svårt att urskilja språknyanserna.
Sen är det ju också så att ljudet är väldigt jobbigt att lyssna på i längden där man efter en dag ofta blir helt slut i huvudet men samtidigt är det också skönt att kunna åka ut i naturen och höra alla dessa underbara fågelljuden.
Så ibland när hörselhumöret inte är på topp så är det en tveeggad känsla, det blir en slags hatkärlek till hjälpmedlet.
Därför är det så viktigt (för mig) att man då och då tar sig hörselvila för den själsliga fridens skull och låter cipp o happ ligga i "byrålådan" och bara är.